Frågor och svar om mässling

12.12.2018

I Larsmo kommun i Österbotten har det (29.11.2018) konstaterats ett fall av mässling hos ett barn i förskoleåldern. Det smittade barnet hade inte vaccinerats mot mässling. Barnet hade med sin familj varit på resa till ett område där det finns en mässlingsepidemi. I nuläget (12.12.2018 klocka 08.00) fanns ingen information om nya bekräftade fall av mässling i Jakobstadsregionen. (Vi har fortlöpande kontakt med Institutet för hälsa och välfärd THL, och få uppdaterade anvisningar efterhand. Uppdaterad 12.12.2018)

Vad är mässling för en sjukdom?

– Mässling är en sjukdom som smittar ovanligt lätt och att befinna sig i samma rum som den insjuknade kan vara tillräckligt för att bli smittad. De första symtomen är hög feber, ögoninflammation och luftvägssymtom. De allra mest utsatta är gravida, barn under ett års ålder och immunförsvagade patienter. Sjukdomen kan smitta redan fyra dygn före utslaget som mässlingen orsakar ger sig tillkänna. Mässlingen kan även smitta fyra dygn efter att eksemet brutit ut.

Hur farlig är mässling?

– För grundfriska barn kan mässling vara en relativt harmlös barnsjukdom. För individer med nedsatt immunförsvar, till exempel cancersjuka, kan mässling vara en mycket farlig sjukdom. Mässlingen kan ge upphov till allvarliga följdsjukdomar som lunginflammation och hjärninflammation, även hos tidigare helt friska individer. Det förekommer dödsfall till följd av mässling även i utvecklade länder.

Jag misstänker att jag blivit utsatt för smittan. Vad ska jag göra?

– I fall du misstänker att du har blivit utsatt för mässling ska du kolla om du har vaccinationsskydd. Två doser av MPR-vaccin ger ett bra skydd mot mässling. De som är födda före 1970-talet har sannolikt haft mässling och fått skydd mot smittan via sjukdomen. Om ditt vaccinationsskydd är bristfälligt och du inte vet om du har haft mässling tidigare, ta kontakt med din egen hälsocentral för att ytterligare instruktioner. För de som inte har utsatts för smitta arrangeras extra vaccinationstillfällen i Jakobstadsområdet på Kållbys mottagning åtminstone ännu 12/12 klockan 16-18 (tidsbeställning via telefon 06 786 1234, dygnet runt).

– I fall du på basen av symptomen misstänker att du har smittats av mässling, ta kontakt per telefon (se ovan). I Nykarleby via telefonrådgivningen (telefon 06 786 2701) eller med egen hälsovårdare. 

Jag är inte vaccinerad och jag tror att jag blev exponerad för mässling för en vecka sedan. Hinner jag ännu få vaccination/immunoglobulin?

– Nej. Kontakta telefonrådgivningen. Du ska hålla dig i karantän i två till tre veckor, du får mera information av smittskyddsansvarig läkare. Efter det kan du få MPR-vaccin om du inte insjuknat.

Kan man få både antikroppsmedicin och MPR-vaccin?

– De som exponerats för smittan får om möjligt inom 72 timmar MPR-vaccin eller inom sex-sju dygn immunoglobulin (antikroppsmedicinering). I så fall behöver du ta MPR-vaccin efter ungefär sex månader. 

Jag är född på 70-talet och vet inte om jag är vaccinerad mot mässling. Jag tror inte att jag har blivit utsatt för smitta. Kan/borde jag ta MPR-vaccin?

– Om du är osäkert på ditt immunitetsskydd är det alltid bäst att ta en extra dos vaccin.  Information om tidigare vaccinationer finns i ditt rådgivningskort/vaccinationskort och på den hälsocentral som du hörde till när du var i skolåldern. Vid behov kan du boka in dig för vaccination vid Kållby mottagning.

Jag är vuxen och har fått en dos MPR-vaccin. Behöver jag en dos till?

– Om det är mer än två år sedan du fick MPR-vaccin så rekommenderar vi att du tar en dos till. Boka tid till Kållby mottagning.

Jag har vaccinerat mig. Kan jag ändå bli sjuk?

– Redan en dos ger ett gott skydd (cirka 95 procent) och förhindrar smittspridning nästan helt, men skyddet kan minska med tiden. Två doser MPR-vaccin ger ett mycket gott skydd (cirka 97 procent). I enstaka fall kan den som fått två doser MPR-vaccin få en lindrig form av sjukdomen men man får inte följdsjukdomar och det är osannolikt att man för smittan vidare.

Om jag ändå kan bli sjuk, varför ska jag vaccinera mig?

– För att bygga upp flockimmunitet och skydda de svaga i samhället. Om du insjuknar trots vaccination är det sannolikt att sjukdomsförloppet är lindrigare och smittorisken är försumbar.

När börjar vaccinet verka, det vill säga från och med när är jag skyddad?

– Det tar cirka två veckor innan den första MPR-dosen ger full effekt. Om du blir exponerad för smitta mer än en vecka efter vaccinationen så har du fullgott skydd. Blir du exponerad innan det så finns det en liten risk för att du insjuknar och kan föra smittan vidare. Därför behöver också de som fått vaccin eller immunoglobulin efter exponering undvika kontakt med riskgrupper i ca 2 veckors tid.

Kan jag få biverkningar av vaccinet?

– Främst första dosen av MPR-vaccin kan ibland ge symptom som kan påminna om en lindrig mässling, röda hund eller påssjuka. Symptomen är betydligt lindrigare än en verklig sjukdom, följdsjukdomar förekommer inte och man smittar inte andra. Eventuella symtom börjar inom 5-12 dygn efter vaccineringen och går vanligen över på några dagar eller veckor. Vanliga symtom är feber, hosta, snuva eller röda ögon, mässlings- eller röda hund-liknande utslag, irritation, rastlöshet, huvudvärk, lindrig ledvärk eller kortvarig lymfkörtelförstoring.

– I mycket sällsynta fall kan man också se andra typer av biverkningar, men risken för biverkningar av vaccin är tio till tusen gånger lägre än risken för att sjukdomen ska ge motsvarande symptom. Vanliga sjukdomsliknande symtom är inget hinder för fortsatt vaccinering. Biverkningar konstateras vanligen inte längre efter den andra vaccindosen. Ifall du får symptom efter vaccineringen ska du ta kontakt med hälsovården.

– Vid mässlingliknande symptom vill vi säkerställa att det rör sig om en vaccinreaktion och inte en verklig sjukdom. Det är också viktigt att vi rapporterar alla eventuella biverkningar av vaccinet. Det finns inga som helst belägg för att MPR-vaccin skulle orsaka autism. Du hittar mer information om MPR-vaccinet på THL:s hemsida, https://thl.fi/sv/web/vaccinationer/vaccin/mpr-vaccin/vilka-nackdelar-kan-mpr-vaccinet-ha-

Jag är vaccinerad. Nu misstänker jag att jag ändå fått mässling. Vad ska jag göra?

– Kontakta telefonrådgivningen (se nummer ovan) för vidare anvisningar.

Var kan jag få mer information om mässling?

– Du kan ringa telefonrådgivningsnummern 06 786 1234, dygnet runt. Du hittar också mer information om mässling och MPR-vaccinet på Institutet för hälsa och välfärd, THL:s webbsidor:
https://thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar/sjukdomar-och-mikrober/virussjukdomar/massling-morbilli-  (om mässling) och
https://thl.fi/sv/web/vaccinationer/vaccin/mpr-vaccin  (om MPR-vaccin).
Via den här länken hittar du THL:s nya broschyr om vaccination: 
http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/137083/URN_ISBN_978-952-343-193-5.pdf?sequence=1&isAllowed=y  (än så länge bara på finska).

 

Gravida och barn

Jag är gravid och ovaccinerad/vet inte om jag är vaccinerad, kan och borde jag ta MPR-vaccin?

– Information om tidigare vaccinationer finns i ditt rådgivningskort/vaccinationskort och på den hälsocentral som du hörde till när du var i skolåldern. Saknar du sådan information, ta kontakt med mödratelefonrådgivningen för att få vidare anvisningar.

– MPR-vaccin ges inte under graviditet. Om du blir exponerad för smittan ska du ta kontakt med mödratelefonrådgivningen (telefon 06 786 1230) för mer information. Om du tagit en dos MPR-vaccination och är gravid och vet att du blivit utsatt för smitta ska du också ta kontakt med mödratelefonrådgivningen.

Jag är gravid och har fått två doser MPR-vaccin/haft mässling. Kan jag jobba på ställen där det finns en risk för att jag kommer i kontakt med personer som exponerats för mässlingsmitta?

– Om du inte jobbar på en enhet som vårdar mässlingfall kan du jobba som normalt. Det vill säga, det går bra att jobba till exempel på daghem och skola.

Jag vet inte om mitt barn är vaccinerat mot mässling.

– Kontrollera barnets vaccinationskort eller kontakta hälsovårdare.

Kan mitt barn som är 6 månader få MPR-vaccin?

– Ja. Om man påbörjar vaccinationsprogrammet innan barnet är 12 månader, måste man modifiera programmet. Rådgivningen kan ge mer information. Om mamman är vaccinerad eller har haft mässling har barnet ofta åtminstone ett visst skydd under de första månaderna i livet, då antikroppar överförs via moderkakan under graviditeten. Barn som är under 6 månader kan få immunoglobulin ifall att de har varit klart exponerade.

Mitt barn har fått en dos MPR-vaccin. Får hen vara på skola/dagis?

– Om barnet fått MPR-vaccin minst en vecka innan exponering kan hen delta i alla aktiviteter helt normalt, även fast till exempel syskon skulle vara i karantän. Det samma gäller givetvis också oexponerade barn.

 

Riskgrupper, folksamlingar och karantän

Jag eller min anhörig tillhör en riskgrupp/specialgrupp (till exempel barn, personer med nedsatt immunförmåga). Hur ska vi förhålla oss till smittorisken?

– Även om risken för smitta är betydligt mindre än förra veckan, kvarstår rekommendationen att ovaccinerade och personer med kraftigt nedsatt immunförsvar undviker julfester och andra större folksamlingar fram tills fredag, om det inte då kommit några nya fall, kan man börja delta som normalt.

Är det tryggt att delta i större evenemang som till exempel julevenemang i Jakobstadsregionen under den kommande veckan?

– Se ovan.

Är det tvång att ta vaccin eller immunglobulin (antikroppmedicinering)?

– Nej. Men enligt smittskyddslagen är mässling en allmänfarlig sjukdom och har du blivit exponerad för smittan men inte blivit vaccinerad eller tidigare haft mässling och inte fått behandling enligt ovan så blir du beordrad karantän, i första hand i hemmet. Karantän är inte frivilligt. Vid behov kan myndigheterna begära polishandräckning och karantänen ordnas då på annan plats.

– Immunoglobulin som ges i tid ger ett gott skydd mot svår mässling men förhindrar inte smittspridning helt. Effekten är dålig om det har gått över sex dagar från att man exponerats. De som fått immunoglobulin uppmanas att undvika kontakt med ovaccinerade och med personer som har nedsatt immunförsvar samt att undvika stora folksamlingar under två veckor från exponeringstillfället. Kravet på isolering är ändå inte lika strikt som för dem som försätts i karantän.

Vad betyder karantän?

– Om du blir satt i karantän i hemmet ska du hålla dig hemma. Du får bara ta emot besök av personer som har fullgott skydd mot mässling, det vill säga har fått två doser MPR-vaccin eller har haft mässling. Karantänen gäller fjorton till 21 dagar från det att du senast utsattes för smitta. Om du inte vet exakt när det var, gäller fjorton dagar från det att den som du senast kunnat få smittan av fick sina utslag. Familjemedlemmar med fullgott skydd mot mässling får röra sig fritt.

Vad händer om ni upptäcker nya mässlingsfall i regionen?

– Ifall ett nytt mässlingsfall påträffas påbörjas en ny runda med smittspårning där den insjuknades samtliga kontakter under de senaste fyra dagarna kartläggs och kontaktas för att utreda de exponerades vaccinationsstatus. Om det gått max tre dagar sedan man blivit exponerad för smittan kan vi ge MPR-vaccin. Om det gått längre än så men max sex-sju dagar kan vi ge immunoglobulin (antikroppmedicin).

– Även om det inte skulle dyka upp nya fall inom den närmaste tiden så har vi en förhöjd risk för mässling i regionen. Så länge vi i området har en vaccinationstäckning på mindre än 95-97% av befolkningen är det risk för att nya mässlingsfall dyker upp och att sjukdomen sprider sig bland de som saknar vaccinering.

Läs även THL:s instruktioner för åtgärder vid smittotillfällen i samband med fall av mässling:

http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/135211/URN_ISBN_978-952-302-914-9.pdf?sequence=1&isAllowed=y 

Gå till "Aktuella meddelanden"
Senast uppdaterad 28.06.2018